Trots sin unga ålder har Clara Ledin, 16 år, hunnit med mycket roligt på basketplanen, men också överkommit det värsta som en satsande ungdomsspelare kan råka ut för – en envis skada. Hon spelar för Central Basket, en förening hon har varit en del av sedan hon var sex år gammal. Under sin karriär har Clara och hennes lag nått flera höjdpunkter, inklusive SM-finaler, ScaniaCup-finaler, Stockholmsseriefinaler och många slutspel. Förra sommaren fick hon även äran att representera Sverige i U15-ungdomslandslaget.

En tuff skada

Säsongen 22/23 blev en utmaning för Clara. Efter en intensiv sommar med basketresor, landslagssamlingar och hård träning, drabbades hon av en överansträngning i ryggen som ledde till en blödning mellan några kotor, på gränsen till en stressfraktur. ”Det resulterade i en överansträngning i ryggen och en blödning mellan några kotor (på gränsen till en stressfraktur), som gjorde att jag hade ont i ländryggen konstant,” berättar Clara. Smärtan var konstant och påverkade hennes dagliga liv och träning.

”Det var en mycket lång säsong basketmässigt och under sommaren 2023 hann jag med en basketresa, landslagssamlingar, hård sommarträning, jobb och landslagsläger och matcher, mer eller mindre utan att lyssna på min kropp eller att vila,” förklarar Clara. Den intensiva tränings- och tävlingsperioden utan tillräcklig vila ledde till skadan som skulle förändra hennes vardag drastiskt.

Detta resulterade i nästan ett och ett halvt år av rehabilitering med begränsad träningskapacitet. Skadan påverkade inte bara hennes fysiska hälsa utan också hennes mentala välbefinnande. ”Det är något som rentutsagt vände upp och ned på hela min vardag, som också har fått andra konsekvenser psykiskt,” säger Clara.

Rehabiliteringsprocessen

Clara fick snabbt hjälp från sin fysioterapeut och började med enkla övningar med gummiband, som senare övergick till övningar med vikter. ”Vi började med enkla övningar med gummiband, som senare övergick i övningar med vikt,” säger Clara. Utvecklingen var ibland snabb, men det fanns också stunder då det kändes som att rehabiliteringen stod still. Hon genomgick flera röntgenundersökningar och kämpade med att hålla motivationen uppe.

”Ibland gick utvecklingen snabbt och jag kunde stå på sidan på träningarna och skjuta utan problem och någon vecka tidigare fungerade det inte ens att öva på lätt bollbehandling,” minns Clara. Denna berg-och-dalbana av framsteg och bakslag var en stor utmaning, men hon höll fast vid sin rehabiliteringsplan med stöd från sitt medicinska team.

Mentala utmaningar

Den mentala delen av återhämtningen var en stor utmaning för Clara. ”Den mentala delen av en skada är lätt att glömma bort och det gjorde även jag till en början,” förklarar hon. När rehabiliteringen kändes som att den inte gav resultat, var det svårt att se ljuset i tunneln. ”Det var svårt att se varför man behövde brottas med rehab när det kändes som att det inte gav något,”säger Clara.

Hon insåg att den mentala återhämtningen var lika viktig som den fysiska. ”Jag tror att det är lätt att tänka att om man har varit skadad under en längre period och skadan läker, så ska man automatiskt vara helt redo att spela igen direkt,” reflekterar Clara. Denna insikt hjälpte henne att förstå vikten av att ta hand om både kropp och sinne under återhämtningsprocessen.

Clara berättar att de tuffaste stunderna var när det kändes som att rehabiliteringen stod still eller nästan gick åt fel håll. ”Det var svårt att se varför man behövde brottas med rehab när det kändes som att det inte gav något. Framförallt när det kändes att det pågick under en längre period,” säger hon. Den mentala delen av en skada är lätt att glömma bort, men Clara insåg att det var en viktig del av hennes återhämtning.

Att aldrig ge upp

Trots de svåra stunderna övervägde Clara aldrig att ge upp. ”Jag var väldigt tacksam över säsongen som hade gått och sommaren som varit och jag ville komma tillbaka till laget och tränarna omgående,” säger hon. Hennes familj, vänner och lagkamrater spelade en avgörande roll i hennes återhämtning, och deras stöd gav henne den energi hon behövde för att fortsätta kämpa.

”Förutom laget och tränarna, min fysioterapeut och andra läkare var mina vänner utanför basket och framförallt min familj väldigt viktiga i min skadehantering,” berättar Clara. Utan deras stöd hade återhämtningsprocessen varit mycket tuffare. ”Utan dem och deras stöttning hade allt varit så mycket tuffare, vilket är något som gav mig hopp och den energin jag behövde,”säger hon.

Clara berättar att hon aldrig övervägde att ge upp, även när det var som tuffast. ”Jag var väldigt tacksam över säsongen som hade gått och sommaren som varit och jag ville komma tillbaka till laget och tränarna omgående,” säger hon. Hennes familj, vänner och lagkamrater spelade en avgörande roll i hennes återhämtning, och deras stöd gav henne den energi hon behövde för att fortsätta kämpa.

Tillbaka på planen

Att vara tillbaka på planen var en obeskrivlig känsla för Clara. ”Båda gångerna som jag kom tillbaka, som jag tillåter mig själv att kalla det, var känslan faktiskt helt obeskrivlig,” berättar hon. Erfarenheten av att vara skadad har lärt henne att uppskatta varje träningssekund och att lyssna på sin kropp. ”Jag märkte också hur mycket man tar för givet när man spelar utan en skada,” säger Clara.

Hon hoppas kunna använda sina erfarenheter för att hjälpa andra som går igenom liknande situationer. ”Alla träningar och matcher känns som vardag innan, medan man efter att ha kommit tillbaka från skadan, och även bitvis under, känner sig uppriktigt tacksam för att få delta i någon form av basketaktivitet,” säger Clara. ”Men, precis som med allt annat, lägger sig det där ganska fort och snart känns varje träningssekund som vardag- det som enligt mig är det bästa med att komma ur en skada, då det blir som ett bevis på att man är tillbaka,” tillägger hon.

Råd till andra skadade spelare

Claras råd till andra spelare som kämpar med skador är att fortsätta med rehabiliteringen, hålla kontakten med laget och hitta aktiviteter utanför sporten som ger en mental paus. ”Jag skulle säga att det är värt det; fortsätt med rehaben, fortsätt umgås med laget och fortsätt att komma på så många träningar som möjligt,” råder hon. Hon betonar vikten av att uttrycka sina känslor kring skadan och att inte hålla allt inom sig.

”Försök att hitta saker som motiverar dig basketmässigt, men försök samtidigt att hitta något utanför sporten som gör att du kan få en psykisk paus från saker som påminner dig om skadan,” säger Clara. Hennes erfarenheter har gett henne en djupare förståelse för vikten av mental hälsa och hur man kan övervinna motgångar. ”Jag skulle också vilja säga att det är väldigt viktigt att försöka få ur sig allt som man känner kring skadan, på ett eller annat sätt. Det är nämligen verkligen inte gynnsamt i längden att hålla precis allting i huvudet,” tillägger hon.